fredag, december 07, 2012

Bättre och bättre dag för dag *sjunger*

Härlig känsla att kunna att min vad känns bättre, idag kunde jag köra bil så det innebar lämning på dagis och jobba. Faktiskt ganska skönt att få en normal dag igen, det är ganska drygt att sitta i en soffa eller skrivbordsstol ett par dagar.

Ni vet detta med utbrott/tjurighet hos barn som ofta kommer i perioder. Vi har en liten sådan period just nu. Kvällens exempel: Dags för Milo att gå i säng och allt är ok, inga protester(brukar inte vara det om just sänggåendet) Jag säjer åt Milo att gå och kissa och sedan in i sängen...nu börjar det. Vill bli buren, kan inte gå. Pappa kommer och hjälper till med bärandet för att slippa konflikten, jag kan ju inte bära. Medans Milo blir buren så går jag in och ställer vällingen vid sängen. När pappa sätter honom på sängen så skulle vällingen inte stå där utan den skulle han fått i soffan och själv burit in till sängen. Milo tar vällingflaskan och går ut i soffan igen! Nu tycker Milo att pappa komma och hämta honom igen för han vill inte gå. Nu kommer jag in i bilden och här säjer jag STOPP, han ska inte bäras in i sängen när han gör så här! Pappa klarar inte av att höra skriket och vill bära in honom igen för husfridens skull men jag anser att detta är helt fel, Jörgen går in i datarummet och stänger dörren för han inte klarar av att lyssna på skrikandet. Jag testar att prata med Milo, lugnt och sansat, men jag når inte fram. Milo sitter och tjuter och säjer pappa hela tiden. Jag går ifrån och hänger tvätt, Milo fortsätter med samma "melodi", jag pratar med honom igen...nej det funkar inte. Det slutar med att jag blir arg och föser in honom i sängen, han försöker springa tillbaka till soffan, jag ryter till på skarpen att han ska stanna kvar i sängen. Nu vänder det till riktig gråt och han vill kramas, jag ömkar inte, han lugnar sej och blir som vanligt igen och vill läsa en bok och dricka sin välling. Jag tar en lätt diskussion med honom och förklarar situationen och att det inte hjälper att allt blir på detta viset, han håller med. I allt detta fick han inte borstat tänderna kom jag på nu :-o Detta är ett typiskt exempel på Milos "utbrott", jag vet inte om jag hanterar det fel. Hur ser ni på det när ni läser detta?





Kram på er! Mie

2 kommentarer:

Helen sa...

Känner igen det. Just det att om set blur fel så ska man "börja om från början". Man kan bli galen. Men de är så inne att få det på eitt sätt. Men Milo verkade ju förstå att hans sätt inte funkade. Jag är inte helt konsekvent, ibland ger jag efter för leo.
Good luck -:)

A-K sa...

Härligt att vaden är bättre och att du klarar av att köra bil och jobba!
Filippa har ju inte så stora utbrott (här hos oss är det mest tonårstrots ;-) )
Jag tycker att du hanterade situationen bra. Det viktiga är ju att få fram att det beteendet inte accepteras, bra att ni blev sams innan han somnade.

Bra att ni kom iväg idag! Jag har varit i scoutstugan och bakat tunnbröd som scouterna stod på torget och sålde. Sedan hade Anton två stycken pianokonserter i kulturhuset.

Vet du... jag är också duktig med frukost och lunch... sedan händer det att jag "fuskar" på eftermiddagarna. Men jag försöker att hålla mig på banan så gott det går... vågen visar neråt, men det går sakta.

KRAMAR och hoppas ni har en fin lördagskväll. P är på herrmiddag, Filippa leker i wic:en och tonåringarna är på sin våning, så jag sitter ensam i soffan och tittar på Så mycket bättre.