måndag, oktober 18, 2010

Lite oro i magtrakten

Det har varit en bra dag både på jobb och hemma. Imorgon är det dags för mötet mellan företaget och facket ang det jag berättat om tidigare. Jag vet ju inget om hur dom går tillväga och vilka summor det handlar om men lär väl bli varse om det så småningom.
Jag har faktiskt en positiv sak i bakfickan men den är hemlig;-) Kan iaf inte skriva här om den men så småningom kan jag förhoppningsvis.

Jag har varit på WLC kursen idag och det gick bra för min del, -1,6 kg. Nu kämpar jag på nästa vecka med och ska försöka få med lite träning på något vis. Vet inte varför jag inte går till träningscentrat men tror det handlar om dåligt självförtroende i grund och botten. Plufsig och utan kondition, fast det är väl där de flesta börjar...

Milo sov när jag kom hem från kursen och det funkar jättebra att Jörgen nattar när jag inte är hemma. Jörgen sa bara att det är lite dumt för han missar typ Robinsson på DK för det börjar kl 20.00. På så vis hade det varit skönt att ha en son som kunde gå och stoppas i säng och somna själv men än om det tar en stund så tänker jag som så att det är nu det är så, snart är han stor och vill inte ha sina föräldrar i sängen ens, jag vet hur fort åren går och jag tänker bara njuta fullt ut av minstingen. Jag mår så bra av att få han honom sovande tätt intill mej och struntar i att köpa juniorsäng åt honom, det är ju helt lönlöst med en sådan mamma;-)

2 kommentarer:

A-K sa...

Heja! Vilken bra vecka du haft!
Peter och jag var och skrev in oss hos VV idag
:-) så nu är vi också igång.

Hihi, du skulle se vårt sovrum. Därinne har Filippa både en juniorsäng och en spjälsäng... men var tror du att hon sover? Jo, i vår säng såklart!
Ja... tänk så fort tiden går, det är bara att passa på och njuta så mycket man kan.

Jag har varit iväg och jobbat på kontoret idag, det var riktigt kul. men nu har Filippa fått ögoninflammation... så nu blir vi hemma igen.

KRAM

Helen sa...

Det är bra att ha saker i bakfickan. Hoppas de kommer till pass till en bra lösning.

Jag är övertygad om att man måste känna för att gå och träna. Annars är det meningslöst. Så vänta du på rätt känsla. Och alla har ju varit där, vid den motiga början; ingen kondis, för många kilon osv. Men man är inte ensam.

Känner med Jörgen, det här att hinna natta innan ett TV-program börjar. Visst kan man spela in och titta sen, men det glöms lätt bort.
Leo sover oftare i vår säng nu igen. Fast han blir så sur när han vaknar där och inte jag ligger där. Så därför flyttar vi över honom till hans när han somnat.

Kram från ett snorig sthlm