Ser i alla mina vänner bloggar att det lussats på olika vis, vi gjorde inget sådant alls i år. Jag missade t o m Lucian på morgonen och den brukar jag normalt ha på under tidiga morgonen. Milo var inte utklädd, jag hade inte köpt någn dress till honom, dagis firar inte Lucia på småbarnsavdelningen. Jag har inte bakat lussekattor, det gör jag alltid men vågade inte i år med tanke på att jag själv skulle trilla i fällan och äta många, valde köpa de få jag ska stoppa i mej istället. Nog om detta, det blir nog mer Lussefirande nästa år:)
Idag berättade jag på jobb vart jag ska ta vägen när jag startar mitt nya jobb, olika reaktioner, några jätteglada för min skull, någon mer dämpad och jag fick känslan av avund eller något liknande. En kollega har sökt på samma ställe för ca 1½ år sedan men fick inte det då...kanske lite känsligt.
Weight Loss Challange kurs idag, - 1 kg, bra. Men jag måste börja träna och dricka vatten...har sagt detta innan men har inte påbörjat något av det än. Jag har haft en låg kväll, känner av att jag ska sluta på mitt jobb och än om det är som det är så har jag jobbat där i 8 år och det är ju en del av mitt liv, nu ska ni inte tro att jag inte är glad över allt som sker, det är jag! Men jag är ändå ledsen inombords på något märkligt vis, sorg, kan man kalla det så?
Det är kanske dags att se en ledsam film och gråta en skvätt, eller en stor pöl;-) fast inte idag inte, too late.
Tror jag ska ta och lyssna på min metala träning cd, den är nog välbehövlig just nu.
Kram på er alla goa människor, lev och njut av livet i sin vardag. Vi är berikade med små glädjeämnen som man ofta bara låter passera snabbt och försvinna i stressen. Stanna upp och njut stunden. Låt er inta ny energi av dessa glädjeämnen och känn själen må bra....uj var kom det ifrån? Jo vi har delvis haft sådana diskussioner på vår kurs idag och mycket ger mej nya tankar om hur värdefullt livet är. Just sådana här tankar är grunden till att vår älskade Milo finns i vårt liv! Min utbrändhet hjälpte mej att tänka i andra banor och just ta vara på mitt liv, resultatet har verkligen berikat mitt liv och jag älskar det! Svamlar jag kanske? Jo kanske men det är så här jag har det inom mej.
3 kommentarer:
Godmorgon min cybervän!
Klart att det känns som en sorg att sluta, även om det är det du vill. Ens jobb är en stor del av livet. Intressant med kollegornas olika reaktioner.
Du, jag bakar inte heller, får då äter jag alldeles för mycket. Bättre att köpa en lussebulle:-)
Fast igår blev det mjuk pepparkaka (av pulver) och ja, jag åt för mycket!
Igår när jag var hemma, såg jag ett program om barn på sjukhus som var dåliga av olika orsaker. Då blev jag så väldigt tacksam över allt jag har, att mitt barn faktiskt är friskt och mår bra. Så du är så rätt i att man ska njuta av stunden och det man har. Jag gladde mig tom åt mitt ganska stökiga vardagsrum!
Kram och ha en bra dag.
Men du... inte ska du skämmas, ibland har man så mycket runt sig att man inte tänker på sådana detaljer. Speciellt som de inte firade Lucia på Milos dagis.
Nu har du inte många dagar kvar, jag kan förstå att du är avundsjuka på dig som slipper ifrån det stället och dessutom har lyckats landa ett nytt och bättre jobb! Fast lite hyfs borde de ju ha och inte missunna dig detta.
Vilken dag som helst passar mig och Filippa 8att åka till Ullared på, alltså!).
Jag stannar ofta upp och njuter av livet nu för tiden! tack vare att Filppa berikat våra liv :-)
STOR KRAM
DE är avundsjuka... ska det såklart stå!
KRAM
Skicka en kommentar