torsdag, januari 07, 2010

Dagis

Ja dessa helgdagar förvirrar en del! I morse frågade jag Jörgen om vi skulle köra och andla mat innan Milo sov eller efter och han sa, jamen ni ska väl till dagis. Ja just det, hade jag totalt glömt just pga alla dessa helgdagar som får en att tappa räkningen på veckodagarna. Jag fick bråttom att göra vid mej och Jörgen gick ut för att sopa av snön från bilen och kommer in ganska snart och berättar att det är punktering på framhjulet, jippi! Det var bara att montera ut bilstolen och in i  lilla bilen och sedan kunde vi ge oss på kas.
Milo är inne i en gnäll/kläng period har jag konstaterat för nu är det tredje dagen som han är sådan. Dagis kom väl på plats då så han blir lite distraherad. Det går bra med inskolningen men jag kan sitta och bli ledsen själv när jag tänker på om han helt plötsligt behöver sin mamma eller pappa när han är där själv, ohh vad jag hatar dessa känslor! Det är så jobbigt inom mej och jag vet inte om det är normalt, fast det är det nog.

Idag kom några andra dagisfröknar in och pratade och drack kaffe och en av dessa har haft Linette och Lucas när dom var små. Hon visste ju att Milo skulle börja där för min mamma hoppar ju in och vikarierar hos dem ibland, pensionärsknäck:)
En av de andra fröknarna trodde att Milo var en flicka, visserligen hade han röda kläder på sej men inte liknar han en tös inte. Hon tyckte att han var så söt och en annan sa, ja han är verkligen söt:)

2 kommentarer:

A-K sa...

Det var en konstig kommentar om att Milo skulle se ut som en tös, jag tycker att han ser väldigt pojkaktig ut oavsett kläder!
Det där känslorna är du absolut inte ensam om. Jag har dem så starkt att jag helst inte vill lämna på dagis alls. A och F fixade jag ju en annan lösning just för att slippa.
Fast vet du vad? Jag tror absolut att det är värst för dig, Milo är ju på ett kul ställe med en massa kompisar och leksaker. Barn är anpassningsbara och finner sig tillrätta lättare än vi vuxna.
Det funkar bra med maten!
Kläderna sitter likadant så jag har nog inte ökat :-)
Fast glassen är svår att låta bli :-) det får bli hårdhanskarna när vi kommer hem!
Kram

Anna sa...

Ja, inte ser han ut som en flicka! Mycket konstig kommentar. Jag är också helt av gällande dagarna, lite skönt att komma tillbaka till rutinerna igen fastän det har varit skönt att vara ledig.

Jag är helt säker på att Milo kommer klara dagis gallant. Han är en trygg och lugn kille som alla fröknar kommer ta till sitt hjärta. Och när du väl sitter på jobbet kommer tiden gå så fort! Det är konstigt men jag tycker att efter en arbetsdag har jag mer energi att vara med barnen på em och kväll än när jag är ledig en hel dag. Konstigt. Ha det så gott så länge. Kram