Inlägg nr 500

A-K här är lite plommon i köket:) Mest stearinljus då.

Milo i sina nya Ej Sikke Lej mysisar.

Han har varit och snott ett par byxor i sin garderob som får pryda huvudet.

Ni som känner Milo vet att han gärna går omkring med allt möjligt på huvudet:)

NS jacka, jeans. HM ullstrumpor och mysbyxor.

Snart nattidags men först vill jag leka lite till.

Ja då har fredagen nästan passerat, varför försvinner dagarna så fort? Vi har varit hemma mycket idag men körde iväg ett par timmar för att handla mat. Vi gick inom centrat för att se om vi hittade en enfärgad lila tröja och strumpor till Milo men jag hittade inte rätt nyans jag ville ha, mörklila. Men på HM hittade Milo själv mjukisbyxorna, låter kanske konstigt men han såg dem och pekade på dem så jag lät honom titta på dem och han vägrade släppa dem, blev sådär näääeeää. Som mamma smälter man ju lätt och vad är 59 kr ;-D Han fick byxorna och imorgon ska han få ha dem på sej. Sedan hittade vi riktigt ullsockar för 29 kr och det har jag letat efter så dem tog vi direkt. Jag ville också ha ett par tjocka sockar till min Sobea mysdress och det hittade jag inne på Ica Maxi så vi var båda nöjda när vi körde hem.

Milo var trött vid 5-tiden men det är ju för sent för att sova middag då så jag har fått underhålla honom ganska mycket ikväll. Jörgen skulle byta någon rem på stora bilen så jag fick inte gjort så mycket mer än lek och kel:) mysigt när man känner att man gjort tillräckligt och det hade jag så jag njöt av sonen:)

Vi fick hem papper från dagiset och upptäckte att det stod fel avdelning så jag fick ringa dem och få klarhet i att han var placerad rätt men det hade missats ändra på papperna så nu är det fixat på alla ställen. Nu ska vi fylla i schema och inkomster och skicka in.

Måste erkänna att det är känns bra att Milo somnar vid sju på kvällen. Det är skönt att sätta sej i soffan med laptopen i knät eller bara gå och småpyssla. Jörgen sitter sidan om och ser på TV, jag slötittar också. Det känns bra när man är så tajt med sin son som jag då är hela dagarna. Men vet ni vad? Jag saknar honom när han sover, knepigt va? Lika skönt som det är att ha lugn och ro, lika mycket saknar jag hans närhet och hans små finurliga bus, att han kommer och ska kramas en stund för att i nästa stund gå och leta upp något att hitta på. Måste vara det som kallas att älska sin mammaroll?